Om om inte hade varit...

Ok, med några dagars perspektiv återstår bara analysen av debaklet mot Tyskland.

Egenligen avgjordes väl allt när man inte lyckades vinna gruppspelsfinalen, trots spelövertaget i andra halvlek. Med en seger mot England hade Sverige säkerligen nu varit fullt upptagen med att ladda inför ett kvartfinalsmöte mot Portugal. En match som inte hade varit omöjlig på något sätt...Nu är lag som Ukraina och England vidare...inte Sverige...

Ingen kan väl egentligen förvånas över resultatet mot tyskarna. Det som känns frusterande är väl i så fall att Sverige i en sådan viktig match inte fick visa sin förmåga. Jag tror nämligen att laget besatt en ganska hög potential denna gången.

Fyra saker ledde dock till att det inte blev någon match mot landet som alla flyr ifrån på semestern:

1. En domare som dömde bort Sverige redan från avspark och sedan hela första halvlek. Han pallade helt enkelt inte för hemmapubliken.
2. Medgångstyskar
3. Virrigt svenskt försvarsspel i matchinledningen som omedelbart straffade sig.
4. Sverige tog inte chansen att komma ikapp de skjutglada tyskarna. Om Larsson hade satt kompensationsstraffen i andra halvlek hade Sverige faktiskt haft en reell chans. Tyskarna kändes inte oslagbara och hade ett ganska statiskt och tråkigt anfallsspel. Lite nerver där så...

Imponerad av tyskarna? Nix.
Kan de ändå vinna guld? Kanske. Men Argentina blir svåra.

Jag vägrar klappa i takt

Igår kväll var jag på ett strandkafé och lyssnade på en musikgrupp. Det var väl inte direkt så att lokalen var fullpackad och att luften formligen vibrerade av den heta stämningen. Emellertid var gruppen ganska bra och de var sköna och lyssna på.

Plötsligt började någon entusiast att klappa i takt. Visserligen en fin gest. Men oj vad jobbigt. Kan man inte få sitta helt passiv och bara lyssna. Jag ville inte dras med i någon krystad hänryckning. Det var ju så bra där under kork-eken. Jag rörde inte ett finger...

Imponerande är ordet men nu är det väl stopp?

Så gött! Vilken andra halvlek av Sverige! Hur har svenskarna plötsligt lärt sig att lägga så giftiga hörnor? Märkligt! Synd bara att man inte fortsatte att bomba sönder glaslirarna från dimriket. Lagerbäck fegade dock ur och försökte stänga matchen. Det höll också på att straffa sig. Sverige borde ha vunnit matchen, men räddade återigen en match i slutminuterna. Oerhört starkt!

Men Tyskland...Det finns bara två alternativ:
1) Sverige gör en heroisk insats och faller med flaggan i topp. Tyvärr känns detta som ett nästan oundvikligt öde.
2) Sverige gör en heroisk insats och VINNER. Man har helt oväntat alla marginaler med sig, till och med domaren och sätter sina chanser. Detta blir i så fall VM:s hittills största skräll.

Förhoppningsvis skräller även Ecuador...

Naken-Janne

Jag måste bara kommentera en av de mest oväntade tv-diskussionerna jag har sett. Janne "Avslöjaren" Josefsson deltog för ett par veckor sedan i samma diskussionsprogram som kvinnan som av media brukar kallas för "Kristi Brud". Än mer oväntat var det att Kristi Brud fullständigt lyckades avslöja Jannes fördomar. Janne hade nämligen via kvällstidningarna skaffat sig en tydlig uppfattning kring församlingslivet i Knutby och råkade dessutom delge dessa under debatten. Överraskande nog var Kristi Brud oerhört skärpt, modig och verbal när hon ifrågasätte den store Jannes "kunskaper" i ämnet. Det är väl ingen överdrift att säga att Janne J fullständigt gjorde bort sig. Snacka om minskad trovärdighet framöver för denne "maktgranskare". Snacka om avklädd inför hela svenska folket.

Grattis stora grabben!

Äldste sonen fyller idag 6 år. Tänk vad han har längtat. Och tänk vilken lycka det kan finnas i barnaögon som fyller år. 6 år och fortfarande min lille baby. Undrar när baby-skapet övergår i fotsvettsluktande stor-barn? Någonstans går väl gränsen? Vid 8 eller 9 år kanske? Den som lever får se.

Trött på stubbfritt???

Det skulle ju vara lite pinsamt om det gick en hel månad mellan inläggen... Därför har jag letat upp mitt lösenord som hastigt och lustigt försvann. Så för er som har klagat på den osedvanligt inaktive bloggaren finns det nu hopp. Dessa rader kanske till och med är bättre än inget?